Alla nummer

Om tidskriften

Redaktionen

Historik

Förlag

Länkar

In English

Kontakt

Historik

Redan från starten 1977 var Hjärnstorm, som från början var en utställningskatalog, en reaktion mot konformism och endimensionalitet. Konstnärerna Bertil Sundstedt, Jan-Anders "Jatte" Eriksson och Staffan Kling målade fram ett alternativ till socialrealism och brist på "storm" i sjuttiotalskonsten. Konstutställningen Hjärnstorm, som transformerades till en tidskrift, har i princip oavbrutet pågått på hundratals tidskriftssidor sedan dess. Kopplingen mellan bilden och orden och vad som kan hända dem är tidskriftens bultande hjärta.

Sedan 1977 har Hjärnstorm tolkat olika ämnen på sitt eget sätt i ett trettiotal temanummer och i ännu fler blandnummer. Med stor variation och bredd gällande ämne och fokus har Hjärnstorm sedan starten för­medlat tankar och ideér och lagt en grund till diskussion.

Några exempel:

Få konstnärskap, om ens något, har haft en sådan betydelse för dagens konstscen som Duchamps. Genom sitt intresse för det konceptuella och konstverkets kontext förebådar Duchamp mycket av vår tids konst. Duchamps produktion präglades av en sällsam konsekvens och eftertänk­samhet. Hela nummer 74-75 ägnas åt Duchamp där skribenterna utifrån sitt eget intresse av konstnären och hans konstnärsskap ringar in det hos Duchamp som talar till just vår tid.

Självmordet har en symbolisk sprängkraft som få andra företeelser i vår värld. Inte ens döden själv kan konkurrera med dess förtrollande strål­glans. Oftast är det tabubelagt att prata om självmord, trots att det är något som sker dagligen ute i världen. Men i det spännande numret 96-97, utforskar Hjärnstorm olika aspekter av det känsliga ämnet.

I samband med Tysklands återförening såg Hjärnstorm tillbaka på de estetiska aspekterna i förra försöket till ett enat Tyskland. Konstskolan och experimentverkstaden Bauhaus, konstnärer som Grosz, Dix och Beckman, diktare som Gottfried Benn, stumfilmsexpressionismens mäster­verk, filosofer som Heidegger och teologer som Barth. I nummer 40-41 belyser Hjärnstorm Weimarrepubliken som mellan 1918-33 var en kulturell storhetstid och tillika ett politiskt haveri.